När jag läser igenom vad jag tidigare skrivit i min processdokumentation upplever jag att min förståelse av pedagogisk dokumentation nu blivit djupare och jag kan bättre förankra kunskapen i den praktik jag arbetar.
När jag dokumenterar väljer jag något som jag vill fördjupa mig i. Valet sker inte av någon slump utan är medvetet och dokumentationen blir en grund för de reflektioner som jag gör tillsammans med mitt arbetslag. Denna process hålls levande genom att reflektionen leder till nya dokumentationer som ger underlag för nya reflektioner. Att dokumentera innebär olika aktiviteter för oss pedagoger som tex att fotografera och filma i verksamheten, att intervjua barnen eller att observera och anteckna det jag ser.
När jag började kursen i november brottades jag med tanken att "allt" skulle dokumenteras. Detta är en omöjlig uppgift, men det var svårt att välja ut delar att dokumentera av det som sker i vår verksamhet. Utifrån litteraturen vi läst under utbildningen kunde jag förändra mitt tankesätt och istället utgå ifrån förhållningssättet "Vad är det jag vill veta mer om?"
Kunskapen som vi får till oss genom dokumentation ger oss möjlighet att ge barnen de bästa förutsättningarna för utveckling i en stimulerande miljö.
Hur blir dokumentationen pedagogisk?
Jag har tidigare i mitt arbete funderat kring pedagogisk dokumentation på individnivå. I den dokumentationen har jag försökt ge en helteckande bild av barnets positiva utveckling. Jag inser nu att också detta arbete behöver begränsas, det är svårt att dokumentera allt i ett barns utveckling. Istället ska jag utgå ifrån barnets intresse och genom dokumentation öka min förståelse för hur barnets lärprocesser ser ut, med denna kunskap välja jag sedan nästa steg i arbetet med barnen. För att dokumentationen ska bli pedagogisk så måste vi använda oss utav dokumenationen för att kunna arbeta med den pedagogiska processen i barngruppen. I våra diskussioner i arbetslaget har vi utgått från olika frågeställningar som grund för vårt fortsatta arbete, tex Vad visar barnen intresse för? Vilket lärande ser vi? Vad blir nästa utmaning? Denna dialog i arbetslaget är viktig för att vi ska hjälpa varandra att förstå betydelsen av vår dokumentation.
I boken "Varför pedagogisk dokumentation" skriver Tagutchi: Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation. För mig betyder detta att pedagogisk dokumentation ska vara grunden i vår verksamhet och att vi formar verksamheten utifrån de processer barnen och pedagogerna befinner sig i. Detta är nya tankar för mig som skiljer sig från mitt tidigare synsätt som till stor del byggde på att forma verksamheten utifrån barnens behov.
När jag tittar igenom filmat material eller lyssnar på inspelat material slår det mig varje gång hur mycket nya upptäckter detta ger mig. Jag förstår mer det enskilda barnet, barnens relationer i gruppen och betydelsen av pedagogens förhållningssätt än vad jag gjort tidigare. När jag läste boken "Den svårfångade reflektionen" vidgade jag mitt begrepp om vad det innebär att reflektera. Istället för att bekräfta mina tidigare kunskaper, vill jag nu ompröva mina kunskaper och forma en ny förståelse. Varje vecka reflekterar barn och pedagoger tillsammans kring några aktuella fotografier från verksamheten. Vi vill ge barnen möjlighet att prata kring bilder utan några rätt eller fel. Detta är en träning för oss pedagoger att kunna ställa öppna frågor och att lyssna på barnens tankar kring en bild eller upplevelse.
Det är och har varit en spännande utmaning för mig att lära mig hantera iPad och att använda mig av Facebook och skriva i en blogg. Många moment har varit nya för mig men jag har fått nya kunskaper och erfarenheter som jag har användning för i mitt arbete som pedagog. Jag upplever att mitt arbete med pedagogisk dokumentation blir praktiskt enklare ju mer jag lär mig hantera
iPad och dess olika appar.
